fbpx

Spekulativ handel på riskfri ränta skapar bekymmer på räntemarknaden

26.6.2015

De två senaste månaderna har det varit vilda västern på räntemarknaden. I synnerhet tyska statens 10-åriga obligation har varit under hård press, sannolikt på grund av spekulativ handel. Tyska statens obligationer anses allmänt vara riskfri ränta, och då jämför man alla andra ränteslag mot just dessa, vilket påverkar alla ränteslag både direkt och indirekt.

De flesta placerarna har någon form av allokerade portföljer, det är ytterst få som enbart sysslar helt och hållet med aktier eller räntor. Genom att ha förnuftigt allokerade portföljer enligt den egna situationen kan man minska risken, men ändå bibehålla en god avkastningsförväntning. Det gör att situationen på räntemarknaden vi nu ser har påverkat de flesta placerarna och skapat huvudbry. Aktiemarknaden påverkas dessutom i stor grad av räntemarknadens rörelser, inte minst i form av alternativ avkastning. Hämtar räntorna för bra, tål aktiemarknaden inga som helst övervärderingar.

Man brukar prata om riskpremier då man jämför skillnaden mellan en obligations eller skuldebrevs ränta och riskfri ränta. Ju större skillnad desto högre riskpremie. Mest drivs riskpremien av emittentens (dvs lånetagarens) kreditklassificering och ekonomiska situation, men förstås påverkar en hel del annat också. Över lag får man den bästa riskpremien från skräplån (High Yield), men då får man godkänna eventuella kreditförluster också.

Vi kan ta ett exempel från den 20 april 2015, då var tyska statens 10-åriga obligation på rekordlågnivå på bara 0,07%. Dvs om man då placerade i den obligationen skulle man få en årlig avkastning på 0,07% per år, dvs inte ens en hel procent på tio år totalt. Det förstår var och en att inte låter så lockande. Då ser man sig om efter alternativ och då kan ju en annan obligation (i bolag X) på marknaden ha en ränta på låt säga 3%. Riskpremien i det här fallet skulle vara 3,00% – 0,07% = 2,93%. Dvs bolag X som ställer ut ett sådant skuldebrev hamnar betala 2,93% mera för sin finansiering till placerarna är tyska staten.

Om vi antar att skillnaden mellan riskfri ränta och skuldebrevets ränta hålls konstant, dvs riskpremien är oförändrad så kommer skuldebrevets pris att röra sig i enlighet med hur den riskfria räntan rör sig. Den tyska statsobligationen steg från april väldigt snabbt upp till 0,98% den 10 juni 2015, dvs upp 0,91%-enheter. Då ska bolag X skuldebrev stiga med 0,91%-enheter från 3,00% till 3,91% om inget annat händer.

På räntemarknaden förlorar placerarna pengar då räntan stiger, eftersom skuldebrevens pris då sjunker. Däremot får man ju för nya placeringar en större ränta än tidigare, så det har betydelse om man är med på ränteuppgången från tidigare eller inte, men klart är att då riskfri ränta stiger så förlorar i praktiken alla som har ränteplaceringar på marknaden. Vi pratar om placeringar för tusentals miljarder euro som är under press.

Då räntan stiger har man som placerare några alternativ för att skydda sig. Man kan göra ränteskydd via ränteswappar eller derivat, eller så förkortar man durationen, dvs löptiden på skuldebreven man äger. Tänk så här; om räntan stiger som i exemplet ovan med 0,91%-enheter så slår ju denna rörelse ut på alla kvarvarande år som obligationen har kvar. Så i det här fallet så skulle totalavkastningen för en ny placerare för de kommande 10 åren få ca 10% avkastning i jämförelse med under 1% som läget var i april. Det betyder synnerligen förenklat att en placerare mer eller mindre går miste om mellanskillnaden mellan dessa för den återstående tiden. Ränterisken räknas ut genom den modifierade durationen och kan variera från dag till dag.

Tror man att räntan ska stiga ännu mera så kan man som placerare välja att byta sina skuldebrev mot likadana med kortare löptid (om det finns sådana). Har man t.ex. 5 –åriga skuldebrev slår en räntestegring ut klart mindre än i ett 10-årigt. Förenklat sett borde man ha lång genomsnittlig löptid på ränteplaceringar då räntan ska sjunka och kort då räntan ska stiga. Det är klart att räntan ska stiga på sikt så var och en som har ränteplaceringar hamnar ta ställning till den här frågan förr eller senare. Men just nu väntar ingen att räntan skulle vara i en regelbundet stigande trend på ett bra tag.

Problemet i vår har ju varit att just den riskfria räntan blev på så låg nivå att det enda logiska var att den skulle ta en korrigeringsrörelse uppåt. Förstås har regulationen ökat betydligt sedan finanskrisen, så pensionsbolag och banker tvingas ha stora innehav i statsobligationer, så det finns en statisk efterfrågan. Dessutom har vi nu ECB som suger upp dessa skuldebrev från marknaden, men trots det ska vi minnas att det rör sig betydligt mer pengar på räntemarknaden än på aktiemarknaden, och då kan en gemensam syn hastigt översättas i häftiga rörelser, vilket ju nu skedde.

Ser man på själva räntekurvan, hur den har utvecklat sig så steg räntan hittills i två kraftiga etapper, och dagsrörelserna har varit vansinniga i jämförelse med vad man varit van med. Då räntan dessutom är så låg som den är i alla ränteslag, så slår det hårt ut åt alla placerare, också på aktiemarknaden. Man tänkte kanske redan efter första uppgången (som slutade vid ca 0,75%) att det skulle lugna ner sig, men ack så fel man hade, för följande rörelse var kraftigt ner igen till ca 0,48% och upp till 0,98%. Idag har vi den på 0,85%. Då inget annat dramatiskt skett på marknaden (Grekland räknar jag inte som dramatik), så står det klart att det handlar om spekulativ kortsiktig handel. Med rätt syn på ränteläget har man kunnat dra hem verkligt fina vinster denna vår.

Men förlorarna på kort sikt är fler än vinnarna, det står klart. Detta är inte jämförbart med spekulativ handel på enskilda skuldebrev, utan på just den känsligaste av räntor, med den som alla skuldebrev jämförs. Det gör också det att allokeringsarbete under våren har varit verkligt tufft och vi går mot ett kvartal då väldigt få förmögenhetsslag eller börsindex förmår avkasta positivt. Sådana situationer kommer ibland och de äter på placerarnas förtroende för marknaden. Åtminstone på kort sikt.

Det är nästintill omöjligt att bedöma vad som skall hända härnäst på räntemarknaden, men någon stor ränteuppgång väntar sig nog ingen i Europa. Greklandssituationen kan påverka läget på kort sikt, men ECB är fokuserad på att driva inflationen bl.a. genom stödköp av statsobligationer, så oddsen för att räntan hålls låg ett bra tag framöver är i alla fall hyggliga. En sak är dock klar, i och med att räntan nu är på högre nivå än för ett par månader sedan så känns det bättre att vara med på räntemarknaden än då.

 

Svenne Holmström

Skribenten är styrelsemedlem i Västra Nylands Aktiesparare rf och arbetar som biträdande bankdirektör i Aktia Bank Abp, Ekenäs. Åsikterna här representerar inte Aktias officiella syn på kapitalmarknaden.